Kategoriarkiv: Kultur

Förlust av livsmiljöer och blommor hotar bin och humlor

2015-04-13
Vetenskapliga studier påvisar hur de vilda bina kraftigt minskat i antal de senaste årtiondena. 1/3 av våra 287 svenska solitära bin och humlor (som också är bin) befinner sig på rödlistan över hotade arter.

Orsakerna till att bina är hotade är flera, men en huvudsaklig anledning är förlusten av livsmiljöer och blommor. Med förlusten av betesmarker, dikeskanter och andra blommande kantzoner i det intensivt brukade landskapet, där ser vi största nedgångarna.

Till detta läggs en påverkan från användning av bekämpningsmedel, klimatförändringar och människans flytt från landsbygden in till städerna.

Naturbetesmarker och andra blomrika livsmiljöer, utgör en viktig bas för många bin. Fortsatt restaurering och bevarande bör stå högt på dagordningen. Dessutom bör återskapandet av blomrika miljöer få fortsatt stöd, särskilt i intensivt odlade landskap.

Det finns även en aktiv debatt om honungsbinas situation. Antalet bisamhällen blir färre, vilket främst beror på att antalet biodlare i Sverige minskat de senaste 50 åren. Ett stort problem är de parasiter och sjukdomar som angriper honungsbiet. Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket påverkar både odlade och vilda bin i landskapet.

Förluster av bin har lett till en oro att även den pollinering de utför påverkas negativt. En pollineringskris har kommit på tal då ¾ av alla världens växtarter är helt eller delvis beroende av insektspollinering, för att sätta frö eller frukt. Det befaras att skördarna minskar i ett stort antal grödor när blombesökande insekter försvinner. För att säkra skördarna måste vi vårda de insekter som bidrar med pollinering.

Binas svåra situation har rönt stor allmän uppmärksamhet. Många fritidsodlare stöttar aktivt bin och andra nyttoinsekter genom att odla attraktiva blommor och genom att undvika växtskyddsmedel i sina trädgårdar.

/Olle Andersson

 

Pollinerande insekter gynnas av “naturlika” trädgårdar

2015-04-09
Våra pollinerande insekter
I Sverige är humlor särskilt viktiga pollinatörer. De är sociala, precis som honungsbin, men bildar mycket mindre samhällen med färre antal arbetsbin. Tillsammans med andra vilda bin kan humlor fungera som ett komplement och en pollineringsförsäkring då det råder brist på honungsbin. Från värden över kommer det rapporter om att vilda bin minskar och är hotade.
Den svenska humlefaunan har förändrats drastiskt de senaste 70 åren. Från att ha varit många olika arter, domineras den i dag av endast två arter, jordhumlorna och stenhumlan.

Stor del av Sveriges befolkning ägnar sig åt någon form av trädgårdsarbete
Hur bör en trädgård planeras för att gynna humlor och bin?
Skapa ytor som liknar växternas naturliga ekosystem i skogslandskap och jordbruksmarker.
Öppna ytor varvas med lummiga och skuggiga områden så att det finns mat, skydd och övervintringsplatser till de önskade invånarna, såsom fjärilar, flugor, humlor och bin.
Andra förutsättningar som man enkelt kan ge sin trädgård för att gynna pollinerare är en hög med död ved, en damm, ängsväxter, stenpartier, blomrabatter och en grupp med brännässlor.
Hur värdefull trädgården är för fåglar, fladdermöss, ödlor och övriga växter beror på hur trädgården är placerad i förhållande till den omgivande vilda naturen.

Skapa biologisk mångfald så ökar antal pollinerande insekter
Medel måste avsättas globalt till att bevara biologisk mångfald och restaurera naturbetesmarker och andra artrika biotoper i jordbrukslandskapet. För att öka antalet vilda bin och humlor måste vi återinföra gamla boplatser och blomresurser som försvunnit från det intensivt brukade landskapet. Dessa miljöer utgör tillsammans en bas för pollinerande insekter och många andra nyttodjur.

/Olle Andersson

Folktro och väsen

2013-11-17
Det vi kallar folktro är ett spännande inslag i vår nedärvda kultur och kan ännu, i vår tekniskt avancerade tid ge näring åt fantasin och berika vår känsla för naturen. Eftersom vi människor enligt den gamla folktron omgav oss av en magisk värld var vi aldrig riktigt ensamma. Runt omkring oss fanns väsen som för det mesta var osynliga men som då och då gav sig till känna i syner och hörselintryck och på många sätt påverkade våra liv.

Några exempel på olika väsen som kunde uppenbara sig för oss människor.

Bjäran
kunde skapas utifrån ett nystan genom olika ritualer. Bjäran användes av en häxa för att stjäla mjölk från grannens kor.
Mylingen
var en gengångare av ett odöpt, nyfött barn som dödats av sin mor och sedan gömts, oftast i myrar, stenhögar, dyngstäder eller under golvplankorna i uthuset för att dölja en oönskad födsel.
Maran
som är ett trolldomsväsen, var en ful, äldre kvinna som under natten kom in i sovrummet genom ett nyckelhål, springor i väggen eller ett öppet fönster. Hon satte sig grensle över en sovande persons bröstkorg och det var därför personen kunde känna tryck över bröstkorgen och vaknade fylld med ångest och oro, också kallat en ”marritt”. Detta har gett upphov till ordet ”mardröm”.
Näcken
var en vattenvarelse som fanns i många varianter och under olika namn. Den försökte på olika sätt locka till sig personer för att dränka dem. Näcken beskrivs ofta som en fiolspelande man.
Skogsrået
lockar och förför män som arbetade i skogen eller bara befann sig i skogen av en eller annan anledning. Rået hade också kreatur ibland som hon vallade på skogen och som hon lockade på.
Vittran
hör till underjordiska väsen. En vittras vägar kallas för vitterstråk, och på många platser finns det kartor över dessa från förr.
Älvorna
kännetecknas oftast genom att man kan se deras ringdans över mossar, öppna marker och ängar. Där älvorna hade dansat uppträdde en ring av sjukt eller onaturligt växande gräs.
Vätten eller Bergkärringen
var en annan underjordisk varelse. Enligt folktron bosatte sig vätten under människornas hus eller uthus. De kunde vara behjälpliga på gården och skyddade dem som bodde på ”deras” mark.
Vårdträd
planterades alltid av bonden när han byggde sin gård. Så länge trädet stod kvar, skyddades och vårdades, trivdes lycka och framtidstro i hemmet. I trädet bodde vättar och skyddsandar. I Norrland var björk och rönn vanligt som vårdträd.
Trollen
är en av de mest kända varelserna i nordisk folktro. Trollen bodde djupt inne i skogen, bergsalar eller flyttblock där de också hade sina enorma skatter.
Gårdstomten
är en annan känd och omtyckt varelse i folktron. Han var en vresig liten varelse som hämnades om man misskötte gården eller behandlade djuren illa. Tackade för hans arbete gjorde man genom att sätta ut en skål gröt eller ge honom nya kläder. Gårdstomten var en slags extra bonde eller dräng med övernaturliga krafter som såg till att gården hade lycka med sig.

/Olle Andersson