Etikettarkiv: naturhänsyn

Åtgärder för att skapa boplatser till fågelarter som missgynnas av skogsbruket

2013-03-04
Arter beroende av gamla tallar
Vid avverkning lämnas tallar med anlag för grova och utstående grenar i kronan. Träden blir värdefullare om de ställs kvar gruppvis, särskilt i ostörda lägen, i bergig terräng och vid vatten. Denna grovkroniga typ av gamla tallar måste havsörn, kungsörn och fiskgjuse ha för att träden skall bära deras uppemot ett ton tunga risbon. Fiskgjusen kräver för sin bobyggnad en nästan platt trädkrona.

Låt enstaka/grupper av lämpliga fröträd växa in i den nya skogen. Dessa evighetsträd blir framtida gammeltallar som kanske blir lämpliga häckningsplatser för örn eller gjuse, men också framtida högstubbar till slagugglan.

Planera in små grupper av evighetsträd redan vid röjningstillfället. Dessa markeras med att ingen undervegetation röjs bort under gruppen. På sikt skapas gamla rötade tallar som spillkråkan gärna använder som sitt boträd. Boträden knäcks ofta vid bohålet och därigenom skapas en hålstubbe åt slagugglan. Slagugglan behöver också ett sitträd intill sin bostubbe. Kapa ett träd 5 meter över marken och ugglorna har ett bra sitträd från vilket de jagar, överlämnar mat eller vaktar sina ungar i boet.

Arter beroende av risbon
Många rovfågelarter häckar i större risbon, som ofta används under flera år. De olika arterna övertar ofta varandras bon. Gemensamt för risbobyggande arter är att de häckar i skogar med kraftiga grönkronor. Nyckelarten i detta sammanhang är duvhöken. Den är inte i sig hotad, men fyller en stor funktion som bobyggare åt de övriga medelstora rovfågelarterna. En alldeles speciell betydelse har duvhöken för lappugglan som inte själv bygger egna bon utan nyttjar andras. Eftersom lappugglan även häckar i konstgjorda risbon kan man med fördel själv bygga lämpliga bobalar/lådor i en lämplig häckningsmiljö.

Arter beroende av hålträd
Hackspettarna är nyckelarter genom att de skapar bon för andra hålbyggare. Viktigt för alla hackspettarter är att det finns riklig tillgång till död och döende ved. Bristen på gammal lövskog har gjort att arter som vitryggig hackspett, mindre hackspett och gråspett på senare tid minskat. Vitryggen kan redan ha försvunnit från Norrbottens skogar. För att säkerställa hålbyggarnas boplatser så måste vi målmedvetet skapa större andel löv i våra skogar. Vi måste tillåta ”ruttnande” träd i våra brukade skogar.

I samband med röjning och gallring i yngre bestånd måste vi lämna små grupper av träd som tillåts att utvecklas till gammal och döende skog. Låt lövskärmar och enstaka/grupper av lövträd på hyggen växa in i den nya skogen. Här skapas med tiden död och döende lövskog. I våra blandskogar måste vi också tänka på att låta grova lövträd stå kvar i beståndet hela omloppstiden.

/Olle Andersson

Att bruka, skydda och skapa biotoper i vårt skogslandskap

2013-03-02
Särskilt ansvar
Det är oundvikligt att ett intensivt skogsbruk får konsekvenser av olika slag för flora och fauna. Vissa arter påverkas positivt medan andra missgynnas. Arter som inte är bundna till någon speciell biotop, har stor anpassningsförmåga och klarar sig väl i den brukade skogen, medan arter som är beroende av speciella och idag ovanliga biotoper, kan ha svårt att hitta sitt ”livsrum”. De saknar alternativa biotoper och påverkas nästan alltid negativt när deras livsmiljö beskärs. Vi har ett särskilt ansvar för dessa arter.

Naturhänsyn
Grunden för en god flora- och faunavård är förekomsten av naturliga miljöer. Skogsbruket måste därför bedrivas på ett sådant sätt att den naturliga variationen i skogsmiljön bevaras eller återskapas. Vid alla skogliga åtgärder måste ”hänsynstanken” finnas med. Förutsättningar för framtidens flora och fauna grundläggs genom den hänsyn som tas idag. Med goda kunskaper och god planering före alla skogsskötselåtgärder kan vi skapa framtida livsmiljöer för de arter som ”farit illa” av det moderna skogsbrukets framfart. Det är vår skyldighet att se till att våra skogar får tillbaka de karaktärer som fanns i naturskogen och som många arter är beroende av för att leva och föröka sig.

Om du som skogsägare avverkar själv har du ju alla möjligheter att ta vederbörlig naturhänsyn. Om du däremot sätter bort/säljer skog på rot är det viktigt att du rådgör med den som planerar avverkningen och med entreprenören som ska avverka din skog, för att säkerställa den naturhänsyn som är möjlig att ta.

/Olle Andersson