Hur utbredd är korsning mellan skogshare och fälthare?

2015-04-02
Forskarna vet att hybridisering förekommer mellan skogshare och fälthare i Sverige. Företeelsen är vanligare än de flesta känner till.

Redan i slutet av 1800-talet noterades att skogsharen lokalt minskade i antal i Skåne och södra Götalands slättbygder. Detta var orsaken till att fältharen eller ”tyskharen” som vissa fortfarande säger, planterades ut på olika håll. I dagsläget saknas skogshare i flera öppna eller småbrutna landskapstyper, även en bit upp i Svealand.

Den viktigaste orsaken till populationssvängningarna hos både harar och flera andra småviltarter är kombinationen av vårens väderförhållanden och predationstrycket, vilket i sin tur hör ihop med sorktillgången.

Under senaste decennier har vi haft snöfattiga vintrar, vilket missgynnar skogsharen som byter till vit vinterdräkt. En snövit hare syns tydligt på en mörk barmark och blir då ett enkelt byte för duvhök och andra predatorer.

Fältharen gynnas av kortare och mildare vintrar. Enligt svaren i en enkät till harjägare i hela landet, har fältharen sedan början av 2000-talet noterats norr om Siljan och längs kusten upp till Härnösand.

Studier visar också att fältharen kan trivas i helt skogsdominerade trakter, så länge inte djupa och långvariga snötäcken gömmer markvegetationen.

Om kommande vintrar blir som de senaste åren, med djup snö och ett långvarigt snötäcke, kan fältharen i sin nuvarande form inte fungera lika bra som skogsharen. Den kommer då att återgå till rikare jordar i öppnare landskap. Blir vintrarna däremot allt snöfattigare kommer fältharens utbredningsområde sannolikt att flyttas norröver.
Vad som kan hända med genetiken hos dessa arter är det omöjligt att uttala sig om.

/Olle Andersson