2015-03-31
Hästmyran är vår största myra. Den kan bli 2 cm lång och lever i skogar och andra trädbevuxna områden över hela Sverige. I rötskadade träd bildas nya myrsamhällen. Med sina kraftiga käkar gnager myrorna ut gångar och håligheter i trämaterialet.

Ett hästmyresamhälle grundas av en nyligen parad vingad hona. Hon söker upp en liten hålighet i fuktigt och rötskadat trä. I huvudboet börjar drottningen lägga ägg som utvecklas till arbetsmyror. Samhället växer långsamt och först efter ca 10 år kan det bestå av flera tusen arbetare.

Hästmyror kan etablera två typer av bon; huvudbo och satellitbo. Drottningen befinner sig alltid i huvudboet. När samhället växer bildas satellitbon. Huvudboet finns ofta i naturen, medan ett eller flera satellitbon kan finnas inne i en byggnad.

Myrornas finfördelade gnagspån, kallas ”mulm”. Där skapas en gynnsam och skyddad miljö för många små insektsarter. I myrornas gångar och håligheter lever och utvecklas samhällets arbetsmyror.

Hästmyror lever av döda och levande insekter, växter, växtsafter och det söta sekret (s.k. honungsdagg) som bladlössen avsöndrar. 

Spillkråkan hör att det finns hästmyror i den rötade trädstammen, den hugger hål på stammens yta nära roten. När myrorna kommer till hålet blir de uppätna av spillkråkan.
Lämna träd där spillkråkan huggit hål vid stambasen. Detta är ett värdefullt hänsynsträd i vårt skogslandskap.

/Olle Andersson